Hagabadet – en del av Göteborgs historia

Renströmska badet invigs 1876

En del av Göteborg

För snyggheten, sundheten och hälsovården”. Med de orden donerade Sven Renström 1869 pengar till Göteborgs stad för att bland annat användas till olika välgörenhetsinrättningar. En av dessa blev Renströmska bad- och tvättanstalten i arbetarstadsdelen Haga som invigdes 1876.

Men det började egentligen mycket tidigare än så

Hagabadet är helt enkelt byggt för att undvika kolera och historien börjar redan 1834 med att Anders Ryberg och hans hustru Anna Persdotter en varm julidag dog i vad som visade sig vara det första kolerafallen i Sverige.

Inom några veckor dog 10 procent av Göteborgs befolkning och de döda begravdes i massgravar vid Skansen Kronan – bara 400 meter härifrån. Kärror med lik kördes uppför Kaponjärgatan alldeles utanför huset. En trumpetare gick före för att varna folk att komma nära.

Under några decennier slog koleran till flera gånger och Göteborgarna stod handfallna. Samtidigt upptäckte en engelsk läkare sambandet mellan god hygien, rent vatten och kolera. Efter denna upptäckt blev det allt viktigare med sanitet och i hela Europa började man sakta rusta upp.

Sven Renström

Historiska bilder från Hagabadet

Sven Renströms donation

Under samma tid, i mitten av 1800-talet, hade en ung man från Värmland flyttat till Göteborg för att bli notarie. Väl här upptäckte Sven Renström, som den unge mannen hette, att det fanns möjligheter att sälja timmer från Värmland och exportera det ut i Europa.

Under några år växte verksamheten och Sven blev en rik man. Sven blev politiker i Göteborg med ansvar för fattigvården.

Sven Renström dog 1869

Då han hade varken fru eller barn donerade han sin förmögenhet till Göteborg. Denna donation blev byggplåten för fyra allmänna badhus i Göteborg. Badhuset fick namnet Renströmska Bad och Tvättanstalten varav ett av dem låg på Södra Allégatan 3. Badet slog upp sina portar den 9 december 1876.

Sven Renström

Branden som förändrade historien

Den 15 juli 1903 blev ett ödesdigert dygn för Hagabadet. Under loppet av några timmar inträffade två av de värsta bränderna i Göteborgs historia, och utan hjältemodiga insatser och ett stort engagemang från stadens beslutshavare hade vårt vackra hus inte stått där det står idag.

Det dramatiska händelseförloppet började efter midnatt då stadens brandmän fick ett larm om en större eldsvåda på Tingstad. När brandmännen kom dit förstod de snabbt att detta var den största branden på hundra år och att de skulle behöva all brandutrustning som gick att uppbringa.

Brandman

De modiga brandmännen

I sina dagsboksanteckningar berättar brandmannen Sven August Thornblad att arbetsförhållandena var svåra och att värmen var så kraftig att hans skosulor smälte. När de utmattade brandmännen väl lyckats släcka branden hade det hunnit bli morgon. Och innan de hunnit återhämta sig kommer nästa larm från badkamrer Sjögren på Rehnströmska Badanstalten; badet står i lågor!

Det brinner på badet

Brandmännen packar snabbt samman sin utrustning och far i fullt sken genom Hisingen och över gamla Hisingsbron. Brandutvecklingen i Haga var våldsam.

Många göteborgare var samlade på platsen och kämpade för att rädda det som gick. Bland annat hissade man ner textilier genom fönstret ovanför huvudingången. De slutkörda brandmännen gjorde vad de kunde och efter några timmar var branden släckt.

Ett nytt Bad – ett sådant som stockholmarna har

Badet blev kraftigt förstört och endast fasadens tegelväggar stod kvar. Så vad skulle göras? Ett beslut fattades nästan omgående av stadens ledning. ”Göteborg ska bygga ett nytt badhus, ett sån´t som Stockholmarna har.”

Tre år senare öppnade badet igen och göteborgarna hade fått sitt eget Sturebad. Under badexpert Carl Curmans inflytande hade ett påkostad bad skapats.

Hade historien sett annorlunda ut om Hagabadet aldrig brunnit ner till grunden? Om inte branden i Tingstad försenat släckningsarbetet? Det får vi aldrig veta. Vad vi vet är att göteborgarna valde att fokusera på de fördelar och möjligheter ett nytt bad skulle innebära, och att det var deras engagemang som räddade Hagabadet åt kommande generationer.

Arne Borg – en legend på Hagabadet

Få är de idrottare som kan stoltsera med 32 världsrekord, men för simmaren Arne Borg var ingenting omöjligt. Gång på gång utmanade han sig själv och det legendariska världsrekordet i Bologna 1927 är bara ett av många fantastiska exempel.

Den efterlängtade finalen i 1000 meter frisim skulle inte gå av stapeln förrän på kvällen. Arne inledde därför dagen med att simma slutsträckan på stafetten i 200 meter frisim och ta Sverige vidare till final. Därefter spelade han vattenpolo mot Frankrike och ska under matchens gång ha fått fyra framtänder utslagna. Uppretad och revanschlysten var han till slut framme vid kvällens final. Trots att hela dagen varit fysiskt ansträngande lyckades Arne inte bara med konststycket att varva alla sina konkurrenter. Han slog även sitt eget personbästa med nästan 1 minut och satte ett världsrekord på 14:18 minuter som sedan förblev obesegrat i över 30 år. Arne Borg besökte Hagabadet på 20-talet.

Sportdykningens vagga

Hagabadet kan räknas som sportdykningens vagga i Sverige. Här testades den första serietillverkade regulatorn någon gång på 50-talet. Det var medlemmar ur Västkustens Dykarklubb, som i början av 1950-talet både tränade vattenvana ochkondition samt testade dykutrustning, mest hemmagjord sådan.

Det var också här man förberedde sig för den legendariska ”Expedition Röda Havet”, som startade i början av 1956.

På bilden ser du Ingvar Elfström och Dennis Österlund, grundare av Aqua-Sport och Poseidon Industri AB, som introducerade sportdykningen i Sverige i slutet av 1950-talet. Den unge mannen med den första serietillverkade Poseidon-regulatorn i handen är den nu äldste ännu aktive sportdykaren i Sverige.

Kent Forsén berättar, ”Såvitt jag känner till är endast tre av de dykare som badade i ”Ägget” i mitten av 1950-talet fortfarande i livet. Två är gamla och sjuka. Den tredje (jag själv) är ännu så länge bara gammal och den enda som fortfarande är aktiv dykare. Om några veckor bär det av till Kristiansund i Norge….”

Nutid

När badet återigen öppnades 1997, under namnet Hagabadet, inleddes en ny epok. Återigen kunde man bada men dessutom fanns det ett rikt utbud av aktiviteter; olika typer av behandlingar, skönhetsvård, friskvård, läkarvård, träning, konferens och restaurang – en modern spa-anläggning.

Sommaren 2013 – Hagabadet i privat ägo

Hagabadet är en del av Göteborgs historia och sommaren 2013 tog Pelle och Helene Johansson över. Till slut blev denna pärla familjeägt.

Läs mer om hur Hagabadet blev familjeägt
Ägget

Hagabadet på båda sidor älven

Våren 2015 gör Hagabadet en historisk expansion och öppnar systeranläggningen Hagabadet Älvstranden, ett stenkast från bryggan i Sannegården på Norra älvstranden. Här finns ett härligt spa, ett stort utbud av yoga.

Hagabadet expanderar i city

Tänk ändå att Hagabadet kan bli fler. Genom att flytta med kombinationen Nytta & Njutning och balansen mellan Rörelse & Vila kan Hagabadet även i nutid finnas på fler ställen.

Våren 2018 öppnade Hagabadet sin tredje oas, Hagabadet Drottningtorget. Med utgångspunkt från Göteborgs gamla stadsmur från 1600-talet, i bottenvåningen på Radisson Blu Scandinavia Hotel skapar vi återigen magi och en plats för Nytta & Njutning.

På Hagabadet har generationer av göteborgare kunnat njuta av välgörande bad och stärkande aktiviteter. Känslan av gemenskap och obegränsade möjligheter sitter i väggarna.

Hos oss finns något för alla, och oavsett behov är ett skönare ställe svårt att hitta.

Älvstranden och Drottningtorget